nolifer

Jag gillar att jag har gjort min hatana kategori. Det är trevligt att den är med stora bokstäver också. Däremot gillar jag inte att jag behöver använda den.

Idag är jag less. Less på allt verkligen. Eller typ, missförstå mig rätt vänner. Jag skulle inte tveka en sekund på att få leva med er alla på en ö i paradiset där allt var gratis. Men det känns verkligen som att  jag längtar bort mitt liv. Egentligen borde jag plugga nu, men känner att jag måste få ut det här ur systemet innan det äter upp mig innifrån. Deep, jag vet.

På torsdag har jag tenta, det är den jag ska plugga till, kan behövas eftersom jag inte fattar en bråkdel av det vi ska kunna. Men iaf, jag ska studera, sen. Så givetvis längtar jag till det är över, senast kl.17 på torsdageftermiddag/kväll. Efter det ska jag ut och dansa på smålands, jag ska dansa mig riktigt cp-svettig och jag ska vara full och inte bry mig om ifall jag är odräglig mot folk jag inte känner. För er jag känner ber jag om ursäkt på förhand. Men vem vet, jag kanske är glad och trevlig mot alla.
På fredag åker jag till stockholm och jobbar med Johanna, trevligt!
På lördag ska jag och Tuula (kanske Ullis också) svänga våra lurviga på V-dala till hästpojkens låtar. Vi ska sjunga med, men bara mentalt förstås eftersom vi inte kommer kunna texterna som vi i nyktert tillstånd kan. Det kommer bli fint. Går det som planerat blir det efterfest med pojken och co! Tråkigt nog ska Mårten och Emma Boo jobba under kvälla så jag och Tull (och kanske Ull) får förkröka i vår ensamhet på rummet jag har en hatkärlek till. Rött ska det vara, och sprit. Det ska vara dans, dans, dans och alla sorger ska dränkas om så bara för en kväll!
På söndag har vi bestämt att gå i kyrkan och äta frukost. Jag tror det är en bra idé. Måste ha ett snack med han däruppe om vad som egentligen försigår i mitt liv detta hatiska år. Har jag tur(?) hinns det med lite plugg under söndagen innan jag hämtar upp min man i Vallentuna.
På måndagen börjar längtandet än en gång, för på lördagen har jag omtenta, innan jobbet. Kulijul or not. Har jag extraotur går tentan nu på torsdag inte bra och har en ny omtenta att längta bort första helgen i mars.

Jag har börjat fundera lite på vad som ska göras ifall det här inte går vägen. Men jag kommer inte på något. Jag vet inte vad jag vill göra och jag vet inte vad jag vill bli. Jag tror min resegen har något med mitt less att göra. Allt jag längtar till är att få åka på den där resan som inte ens är planerad.

Jag längtar och längtar och längtar, men inte till något speciellt utan mer till att saker ska vara över. Jag längtar bort mitt liv och det känns helt värdelöst. Men hur ska jag kunna hitta något positivt i teknologi och medicinsk strålningsfysik? Finns inget annat att göra än att längta.

Klart slut, ska bli färdig med frågorna nu så jag slipper längta tills de är svarade på.