ångest

Igår hade jag min värsta dagen-efter-ångest på väldigt länge. Hela lördagskvällen är som en dimma efter att vi gått hemifrån. Eller dimma, snarare mörker. Somnade efter ett någon gång och gick upp för 40 minuter sen. Ångesten är fortfarande kvar men kanske inte lika stor som igår.
Ser inte fram emot dagens praktik utan längtar tills jag får lägga mig igen och sova.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0